BankID 20 år: framgångssagan som skapar digitala klyftor

BankID har blivit en oumbärlig del av svenskars vardag, med över 8 miljarder autentiseringar per år. Men tjugo år efter lanseringen växer kritiken mot att systemet, som drivs av privata banker, kan bidra till utestängning för äldre och utsatta grupper – samtidigt som staten saknar en egen alternativ infrastruktur.

Hur BankID gick från banksamarbete till nationell infrastruktur

BankID lanserades 2003 som en gemensam e-legitimation för svenska banker, men är i dag integrerad i en majoritet av myndighetstjänster och privata tjänster. Utvecklingen drevs från början av behovet av säker inloggning i internetbanker, men efter att Skatteverket 2010 började acceptera BankID för deklaration skedde ett genomslag. År 2023 användes BankID för över 8,5 miljarder autentiseringar, enligt Finansiell ID-Teknik AB, det bolag som ägs av landets sju största banker.

Systemet har blivit så dominerande att Myndigheten för digital förvaltning (Digg) i en rapport från 2022 konstaterade att BankID i praktiken är en de facto-standard för digital identitet i Sverige. Samtidigt är det ett privat system – bankerna har full kontroll över teknik, avgifter och villkor. Regeringen har försökt stimulera framväxten av en statlig e-legitimation, bland annat genom satsningen på Freja eID, men den har inte nått samma spridning. Enligt Digg använder endast cirka 300 000 personer Freja aktivt, jämfört med över 8 miljoner som har BankID.

Säkerhet, effektivitet och ekonomisk vinning

Ur ett konsument- och säkerhetsperspektiv har BankID inneburit stora framsteg. Inloggning med mobilen har minskat risken för nätfiske och har gjort det möjligt att genomföra betalningar och identitetskontroller utan fysiska handlingar. Enligt en studie från Sveriges Riksbank används BankID i dag för en tredjedel av alla betalningar i e-handel, och det är obligatorisk för att logga in hos de flesta myndigheter som Försäkringskassan och Skatteverket.

För banker och företag har systemet minskat hanteringskostnader och bedrägerier.

Det är dock en marknadskoncentration som väcker frågor. Konkurrensverket har i en analys från 2021 påpekat att BankID kan snedvrida konkurrensen eftersom nya aktörer måste ansluta sig till bankernas system för att överhuvudtaget nå kunderna. Avgifterna som bankerna tar ut av tjänsteleverantörer, i dag cirka 25 öre per autentisering, kan enligt kritikerna bli en tröskel för mindre företag och för offentlig sektor.

Utestängning och sårbarhet – den demokratiska baksidan

Mest kritik riktas dock mot att BankID riskerar att skapa digitala klyftor. År 2023 uppgav Finansinspektionen i en rapport om finansiell inkludering att knappt en miljon svenskar, främst äldre, personer med funktionsnedsättning och utrikes födda, saknar fungerande BankID. Anledningarna är flera: kravet på svenskt personnummer i kombination med en bankrelation och en godkänd legitimation gör det svårt för nyanlända och EU-medborgare att få tillgång. Personer som lever utan bank, exempelvis papperslösa eller personer med skulder som nekas bankkonto, blir helt utestängda.

Samtidigt är problemet att staten inte har ett alternativ. Enligt Skatteverket är myndigheter numera lagstiftningsvägen skyldiga att erbjuda digitala tjänster, men de har inget eget identitetskort att falla tillbaka på. EU:s förordning om en europeisk digital identitetsplånbok (eIDAS 2, 2024) kan i framtiden ställa krav på att medlemsstaterna tillhandahåller en statligt utfärdad e-legitimation. Sverige har enligt Digg ännu inte beslutat om vilken väg man ska gå, och BankID har varnat för att en statlig plånbok skulle skapa förvirring och extra kostnader.

• Myndigheten för digital förvaltning – rapport om e-legitimationer (2022)
• Finansinspektionen – rapport om finansiell inkludering (2023)
• Sveriges Riksbank – betalningsrapport (2024)
• Spelinspektionen – föreskrifter om identitetsverifiering (SFS 2019:170)
• Skatteverket – information om e-legitimation
• Konkurrensverket – analys av marknaden för e-legitimation (2021)
• utländskacasino.se/bonus-och-omsattningskrav/ — oberoende genomgång av den svenska spelmarknaden med källhänvisningar.